En fängslande, intressant och tänkvärd berättelse om Jessica Anderssons liv fram till idag (2009). Tänk så lite man vet och känner till om en annan människa vare sig det är en känd person eller kanske en närstående. Jag kände inte till detta förens jag nu läste boken.

Jag fångas av det intressanta att myndigheternas och Jessicas uppfattning helt går isär om händelser i hennes barndom. Lyssnade inte myndigheterna på vad ett barn sade? Har det blivit bättre idag? Jag hoppas det, men undrar faktiskt.

Jo, boken är fängslande, intressant och tänkvärd, men ibland blir den en aning jobbig att läsa eftersom berättelsen inte sker i kronlogisk ordning utan hoppar lite fram och tillbaka mellan olika tider, historier och ämnen.

Betyg:
Läst: 6 maj – 7 aug 2011

FAKTA OM BOKEN

ISBN: 978-91-7429-063-9
Antal sidor: 224
Förlag: Bonnier Pocket
År: 2009

Bokens baksida säger:
”Nu vågar jag bära den stjärnströdda hatten som kommer med musiken, glittret och skratten…

Så sjöng sångerskan Jessica Andersson i rollen som den goda schlagerfén i öppningsnumret till Melodifestivalen våren 2009. Orden kunde handla om henne själv, för Jessicas liv och karriär är en riktig Askungesaga. Det finns goda skäl till att Jessica Andersson aldrig har riktigt glada ögon. Hon och hennes syskon växte upp med en missbrukande mamma och med mammans mer eller mindre våldsamma män. Med tiden splittrades syskonskaran på flera olika fosterhem. En enda sak har Jessica Andersson alltid varit säker på. Att hon kan och vill sjunga. Att hon ska sjunga. Så blev det också.

Lena Katarina Swanberg har skrivit Jessica Anderssons berättelse fram till idag. Jessica beskriver sin svåra väg mot balans i livet. Men boken handlar även om hennes artistkarriär: Hur gick det till när Jessica hamnade i tv-serien Fame Factory? Hur kändes det när hon som nybliven mamma bildade duon Fame tillsammans med Magnus Bäcklund och otippat vann Melodifestivalen? Och hur var det egentligen med de där Jessica-shortsen som gjorde skandal i Melodifestivalen några år senare?”