En fängslande, intressant och tänkvärd berättelse om Jessica Anderssons liv fram till idag (2009). Tänk så lite man vet och känner till om en annan människa vare sig det är en känd person eller kanske en närstående. Jag kände inte till detta förens jag nu läste boken.
Jag fångas av det intressanta att myndigheternas och Jessicas uppfattning helt går isär om händelser i hennes barndom. Lyssnade inte myndigheterna på vad ett barn sade? Har det blivit bättre idag? Jag hoppas det, men undrar faktiskt.
Jo, boken är fängslande, intressant och tänkvärd, men ibland blir den en aning jobbig att läsa eftersom berättelsen inte sker i kronlogisk ordning utan hoppar lite fram och tillbaka mellan olika tider, historier och ämnen.
Betyg:
![]()
Läst: 6 maj – 7 aug 2011
FAKTA OM BOKEN
ISBN: 978-91-7429-063-9
Antal sidor: 224
Förlag: Bonnier Pocket
År: 2009
Bokens baksida säger:
”Nu vågar jag bära den stjärnströdda hatten som kommer med musiken, glittret och skratten…
Så sjöng sångerskan Jessica Andersson i rollen som den goda schlagerfén i öppningsnumret till Melodifestivalen våren 2009. Orden kunde handla om henne själv, för Jessicas liv och karriär är en riktig Askungesaga. Det finns goda skäl till att Jessica Andersson aldrig har riktigt glada ögon. Hon och hennes syskon växte upp med en missbrukande mamma och med mammans mer eller mindre våldsamma män. Med tiden splittrades syskonskaran på flera olika fosterhem. En enda sak har Jessica Andersson alltid varit säker på. Att hon kan och vill sjunga. Att hon ska sjunga. Så blev det också.
Lena Katarina Swanberg har skrivit Jessica Anderssons berättelse fram till idag. Jessica beskriver sin svåra väg mot balans i livet. Men boken handlar även om hennes artistkarriär: Hur gick det till när Jessica hamnade i tv-serien Fame Factory? Hur kändes det när hon som nybliven mamma bildade duon Fame tillsammans med Magnus Bäcklund och otippat vann Melodifestivalen? Och hur var det egentligen med de där Jessica-shortsen som gjorde skandal i Melodifestivalen några år senare?”
Jag tycker att Amanda Svenssons debutbok är en lättläst bok, men ändå lite svår att komma underfund med.
Katerina Janouch, känd som en av Sveriges sex- och samlevnadsexperter, har här skrivit en personlig berättelse om att vara anhörig till en alkolist och kokainmissbrukare.
En bok jag var lite tveksam till innan jag började läsa den. Kanske för att jag inte gillar att behöva läsa om efter döden. Känns inte bra. Det tog även lång tid att ta mig in i boken, tycker jag. Jag känner mig kluven även när boken är utläst. Men jag blev inte speciellt överväldigad. Men den får ändå godkänt.
I den fjärde och avslutande delen om det lilla bohuslänska samhället Saltön fortsätter vi att följa de olika karaktärerna.
Tredje boken om Saltön börjar med att Kabben Nilsson, ägaren till restaurang Lilla Hunden, tänker hänga sig på självaste julafton. Och doktor Schenker rymmer iväg till Aten med Magdalena för att gifta sig. Ja, hur skulle det gå?! Tala om en drastisk början. Men jul blir det även på Saltön. Den kanske ter sig lite annorlunda för somliga. Å allt sker kanske inte som man trodde inledningsvis.
Här fortsätter Viveca Lärn att berätta om människorna på Saltön i den fristående fortsättningen på Midsommarvals. Sommaren är över och nu väntar man på den årliga Hummerfesten. Det är samma härliga berättarkonst som i Midsommarvals. Vi får bl a följa Emily, Blomgren, Johanna, Sara och MacFie samt de nytillkomna Christer och Philip. Det är fantastiskt så underbar en bok kan vara! Jag älskar Saltön och ser fram emot fortsättningen i En fröjdefull jul.
Den här boken är lysande. Åh, vad jag gillar Vivecas sätt att skriva och beskriva så in i detalj så att man ser verkligen allt så där framför sig. Ok, i det här fallet kanske det inte var så svårt att se framför sig. Jag såg ju TV-serien Saltön. Jag älskade den! Med boken nu så stämmer det ju i detalj. Allra helst Sara med sina svordomar. Jag hör ju hennes röst när jag läser boken. Underbart! Det är en kanonbok, enligt mig, och jag vill definitivt läsa mer av Viveca.