Evas bloggvärld

Tänk att få vara så nöjd! Jag har varit hos frissan idag. Normalt brukar jag aldrig riktigt känna mig nöjd. Jag säger som min syster sa när vi sågs i förra veckan efter att hon hade varit hos sin frissa.

Man går alltid och drar i håret när man kommer ut från frissan och vill hem och fixa till det.

Ja, det är nog sant faktiskt fram tills nu. För nu har jag hittat en frissa jag är nöjd med. Bara en massa plus:

1. Hennes frisersalong ligger bara runt hörnet där jag bor.
2. Det är billigt relativt till andra frissor jag gått hos.
3. Hon stylar till håret precis som jag vill ha det.
4. Hon har koll på hur hon klippte mig sist. (Jag har varit där tre gånger. För ett år sen, i mitten av juni och så idag. När hon frågade vad vi skulle göra idag och jag sa att det behövde komma av en bit för nu var det bara för långt så säger hon att vi kör som förra gången. Hon mindes!)

Jag är helt enkelt supernöjd!

Nä, nu har väl min kreativa sida fått sig en rejäl putt framåt. Igår kväll fick jag äntligen fart med att sy lampetterna till syrran, som ska passa till de nya gardinerna som jag för en tid sedan nämnde att jag köpte i den lilla grannstan. Nu var det verkligen i grevens tid eftersom leverans sker idag.

Ännu mer kreativ har jag varit nu på morgonen. Jag har bränt alla tagna foton sedan augusti 2006 fram tills igår som också ska levereras till syrran. Bra med backup på annat håll.

Var kom den energin ifrån? Den måste ha flugit på mig när jag klev innanför dörren hemma.

Jag kastade mig in i köket och drog fram alla ingredienser som skulle användas. Gul lök, purjolök, nötfärs, kryddor, ägg, mjöl, bacon, smör- & rapsolja och lite till. Laga, laga, laga… Baka, baka, baka…

Nu lite drygt tre timmar senare står här på bordet fyra matlådor och en slatt med rallarfärs & ris, fyra matlådor fläskpannkaka och två nygräddade limpor solrosbröd ligger på gallret under bakduken. Det doftar ljuvligt. Å jag känner mig så nöjd. Men nu är jag trött… Tror ni energin försvann nu?

Jag som trodde att den började ta form. Jodå, det gjorde den nog. Min halsduk i Happy Multi. Men så i helgen var jag väl för ivrig med stickandet och tappade förstås två maskor. Garnet Happy Multi är inte roligt att tappa maskor i. Det är lögn-i-något att få upp dem. Jag har repat upp varv för varv för att lyckas komma tillbaka till mina 25 maskor. Men jag vet inte. Gav upp. Kanske får det ligga till sig. Annars repar jag väl upp det helt och börjar om från början med ett brett smile på läpparna.

Det går framåt med mitt halsduksprojekt, som jag köpte garn till i förra veckan.

Det blir en liten stund då och då. Igår kväll satt jag 45 minuter. Borde sovit istället, men det var så roligt att jag inte kunde låta bli.

Har nog stickat upp ett halvt nystan ungefär. Ett och ett halvt kvar då…

Det blir så lent och skönt. Kan tänka mig att göra den där svarta ponchon jag såg i handarbetsaffären som var stickat med detta garn inklusive en silvertråd för glitterheten.

I går repade jag upp en tröja som jag måste påbörjat för minst sju år sedan. Om inte längre sen. Det var bara halsringningen och ärmarna som saknades. Men den var ju typ sju nummer för stor. Räckte till knäna…

Nu vill jag istället göra en tröja jag hittade i boken Sticka av Nina Sagulin, som jag köpte av förra årets (=2006) jultidningsförsäljare. En bra bok med mönster och mycket tips & tricks. Ett av tipsen är hur man ordentlig går tillväga om man vill byta ut ett garn i ett mönster till ett helt annat. Det var det jag tänkte göra till min tröja. I originalmönstret ska det vara Araucania Nature Wool Chunky som ligger på 120 meter/100 g. Problemet för mig nu när jag vill byta det till mitt upprepade raggsocksgarn så har jag ingen garnetikett kvar och frågan är om antalet meter per 100 gram hade varit noterat. Någon som har någon koll på raggsocksgarn och om det är vettigt att ta det till den här tröjan?

Idag var jag på stan med svärmor. Hon skulle bland annat köpa garn i en av stans två handarbetsaffärer. Tror inte att det finns fler. Jodå, hon köpte lite. Sedan gick vi vidare och hon uträttade övriga ärenden. Vi var även inne i den andra handarbetsaffären för svärmor glömde köpa guldtråd. Men det blev ingen ändå. Hon behövde så lite för att göra klart ett broderi och då behöva köpa en hel rulle för 33 spänn för just det lilla. Jag lovade att kolla om inte jag hade lite guldtråd hon kunde få istället (bäst att jag tittar efter då för det glömde jag när jag kom hem).

Jag köpte i alla fall två nystan av Happy Multi som ska bli en halsduk. Det är samma sorts garn som svärmor köpte på det andra stället och som hon redan gjort en halsduk i. När jag väl valt färg som jag tyckte var fin, den blågråskifftande, så konstaterade jag att det var ju samma färg som hon hade. Ja, det ser man.

Idag ställde jag mig i köket och fixade julköttbullarna. Vi smakade några, som fick bli dagens middag med potatis och gräddsås. Alldeles nyligen stoppade jag de övriga, fördelade på fyra påsar med 21 köttbullar i varje, i frysen.

Igår var vi på ett rekordsnabbt besök på Jul på Ekenäs Slott. Ja, vi tog en avstickare dit när vi ändå var på väg för att fira min gamla faster.

Jag var där för några år sedan och då var det ruskigt kallt. Den här gången var det betydligt varmare. Närmare 10 grader varmt.

Vi tittade först på allt hantverk. Fast jag fastnade inte för nåt. Undrar om jag är kräsen eller nåt? Jo, en sak var lite söt. De hade små fat för den använda tepåsen. En eller två sådana hade jag nog kunnat köpt. Men jag köpte ju ett tepåsefat härom veckan på Clas Ohlson. Hmm… men inte lika snyggt som det här då. Det här var ju som sagt hantverk och ingen massproduktion.

Till delikatessboden var det en liten kö. Vi stod en liten stund innan vi kunde gå in. Det var trångt och varmt. Jag ogillar sånt. Då vill jag bara ut. Men trots det köpte jag i alla fall tre limpor. En julkubb, en julvört och ett bonnabröd. För sextio spänn.

Sen var klockan dags att åka vidare. Vi hade en liten bit att gå till bilen också. För på parkeringen kunde vi inte stanna. Jo, det hade vi väl. Men då hade vi kanske behövt hjälp med att dra loss bilen i geggan och dessutom hade vi haft nedsmutsade skor/stövlar. Så vi stannade en bit bort på vägen istället. Tio minuters promenad.

Jo, idag visste jag vad jag hade att göra. Det blev att ställa sig i köket och tillaga fisken från gårdagens fiskefångst.

Skölja fisken från sjövattnet. Klippa bort fenor. Lägga dem i ströbröd. Och sedan steka, steka, steka… Många abborrar blev det. Ja, inte fler än vad vi hade med hem. Men jag menar att det blev ett riktigt stort berg av fisk. De var ju ändå tjugo stycken.

Till dagens lunch fick det faktiskt bli abborre med kokt potatis och en sås gjord på gräddfil med nedanstående ingredienser.

2 dl gräddfil
4 msk svensk senap
4 hackade hårdkokta ägg
salt efter smak
klippt dill som dekoration

Riktigt gott och enligt min stora kokbok från Bonniers ska den såsen vara speciellt för abborre, gädda och någon mer fisk jag just nu glömt bort. Den såsen kan jag varmt rekommendera.

Köksbestyren fortsatte sen med att frysa in de stekta abborarna plus att gösfilén åkte in i frysen ostekt. Det får vi fixa en annan gång. Ja, sen var det kantarellernas tur som jag fick av svärmor. De förvällde jag för att frysa in och ta fram och steka gott med smör & rapsolja vid senare tillfälle. Gott på varma mackor t ex.